Så glad som en pojke kan vara
Ursäkta för min eminenta stavning i det förra inlägget. iPad + Oskar = ovänner.
Hur som haver: dagen har varit jättebra och jag tog en taxi kn till Santa Marta för att träffa Sofia (vi bodde på samma hostel i Bogota). Vi gick till banken och fixat pengar, sen åt vi lunch (Three hollys) och efteråt promenerade vi runt lite i stan. Köpte mig en ny plånbok som är jättefin och ett par flip-flops. Perfekt!
Sedan bar det åt till Taganga, hon checkade in på samma ställe som jag bor på. Synd att vi bara har idag men tja, sånt är livet. Stranden i byn fick sig ett besök också och jag drack vattnet från en kokosnöt!!! Så coolt för mig, haha. Vi tog en del fina foton, så klart, och för första gången lyckades jag fånga solnedgången på ett sjukt bra sätt med korrekt kompensation!!
Just nu har vi lagat mat och senare ska vi ut och ta en öl.
Imorgon stundar Bogota igen och jag våndar för onsdag nästa vecka när det är hemfärd. Vill inte, vill inte! Skulle kunna stanna här för evigt, speciellt här i Taganga...
Igår var jag förresten i Parque Tayrona. Det var skithäftigt och vi vandrade i både djungel och på stränder. Havet var turkost men man kunde inte bada över allt pga väldigt starka strömmar. Tog en tour och folket som var i min grupp var verkligen underbara! Pratade med allihopa och speciellt med en familj ifrån Bogota och Medellin!
Har även mejlkontakt med min biologiska mamma. I förrgår skrev jag det första mejlet på egenkomponerad spanska men det verkade som att hon förstod den i alla fall! Är så himla tacksam för tiden jag har här. Det är verkligen helt overkligt... :-)
/ Oskar
Fiskebyn, Taganga
Och då är man i Tanganga, drömmen (eller lo mejor på spanska). Det är en liten fiskeby precis vid havet och det är verkligen min typ av by. Bortom all stress och storstadsbuller. Cartagena var fint och så men alldeles för turistigt och dyrt. Den tiden jag var där var helt enkelt lagom :-)
Minibussen som tog mig hit var bekväm men de för
Deltog nog i en lägst-temperatur-i-bussen-vinner-tävling. Satt dessutom konstant kissinödig. Men jag höll mig, tapper som jag var :-)
När vi var framme i Santa Marta försökte jag ta ut pengar ifrån mitt kort men skiten fungerar ju inte... Vilket höll på att göra mig förstörd i och med att jag inte har så mycket kontanter på mig och det behövs för att entra Parque Tayrona. Ovan på det så är det lördag och alls bankerär stängda... Men sen kom det en ängel och visade mig en butik här i byn som säljer dagsturer till parken - dessutom tar de kort. Förstår ni hur glad jag blev?!?!?!
När mitt lyckorus hade lagt sig tog jag en promenix till stranden. Utsikten är att döda för!
Mitt under min matlagning så är jag en massa instrument och jag springer till dörren där jag får beskåda ett karnevalståg, haha. Fin start!
Just nu sitter jag i köket och har träffat en trevlig schweizare som jag skall taen öl med sen.
Dagen startade på värsta möjliga sätt, dock. Insåg till min förfäran (ingen överdrift) att jag glömt mitt minneskort där ALLA bilder ifrån resan ligger, på det gamla hostelet. Olyckan som jag kände inom mig är obeskrivlig. Tog snabbt på mig, slängde i mig frukost och tog första bästa taxi. Efter en stunds letande hittar jag det på golvet. Det ligger där och skriker "Pappa, min älskling!!!! Ta med mig!!". Självklart gjorde jag det :-)
Ha det fint, gullepluttar!
Buenos noches de Cartagena de Indas
Borjade dagen med att vakna halv atta. Verkar ha blivit en rutin, oavsett nar jag gar och lagger mig. I och for sig ganska harligt med tanke pa att man far ut mycket mer av dagen. Tyvarr spelade de fucking hog musik pa hostelet fram till halv ett.. well, inte sa att jag inte unnar dem att ha roligt men seriost? Later som en gnallig pensionar som inte fatt ligga sedan andra varldskriget men lite respekt tycker jag anda att man kan ha for oss trakmansar som vill sova :)
Efter att jag atit min taffliga frukost, bestande av en banan och en liten onyttig yoghurt, forflyttade jag min lekamen till en taxi som i sin tur forslade mig till Muelle de las Pegasos, varpa jag kopte en round-trip biljett till Playa Blanca, en av de basta stranderna i Colombia. Betalade cirka 250 kr men da ingick lunch ocksa - inte direkt inraknat i min budget men battre att aka den sakra vagen an att ta en liten fiskebat som den ursprungliga planen var. Med tanke pa alla vagar pa ditvagen sa tog jag (for en gangs skull) ett fornuftigt beslut. Guiden som vi hade pa baten var sjukt rolig - helt perfekt for sitt jobb!
Sjalva havet i Cartagena ar inte sa fint men oj oj oj vilken shock jag fick nar vi seglade in mot slutdestinationen! Vattnet var turkost och man sag bottnen utan problem! Holl pa att sla ihjal mig nar jag skulle hoppas av och mina skor blev bade sandiga och givetvis blota, buhu. Som en magnet drogs alla forsaljer till en med det samma och det slutade med att jag bestamde mig for att kopa massage efter att jag tagit mitt forsta dopp i det karibiska havet! Hon som utforde den var jattetrevlig och vi pratade lite efterat och hon fortjanade pengarna :-) Vattnet var sjukt varmt och fem minuter efter att man kommit upp var man torr igen. Kopte en liten stol som jag parkerade mig pa och hinkade vatten som om jag vandrat i oknen sedan fodseln. Lite senare sorplade jag ocksa i mig lite kokonotsaft -wihiooo.
Nar jag atervande till civilisationen tog jag mig en rundvandring for att fotografera allt i dagsljus. Enormt fina byggnader!! Tyvarr lyckades jag inte fanga solnedgangen pa ett bra satt men for att rattfardiga mig sjalv sa ar sadana bilder valdigt svara att komponera :-P Hur som helst sa langtar jag tills jag kan fa bjuda er pa ett inlagg , endast bestande av bilder harifran, Medellin och Santa Marta!
Ater pa hostelet sa visade det sig att jag inte hade nagan sang langre, vilket gjorde mig aningen irriterad for jag bokade en sang igar. De kunde erbjuda mig en madrass sa att jag kunde ligga pa golvet men efter en san har dag vill man garna ha en mjuk sang att ligga i :-) Hittade dock ett hotell valdigt snabbt tack vare en kille pa hostelet. Cred till honom! Personalen har ar underbar och gaah... jag vill inte hem! Eller jo, det vill jag, men jag onskar att man kunde dubblera sig sjalv sa att man kunde vara bada har och i Suecia.
Imorgon blir det i alla fall Santa Marta. Ser fram emot det och jag hoppas att Parque Tayrona kommer bjuda mig pa den skonhet som jag fortjanar ;-)
Puss och kram, ses inte pa stan.
Cartagena, baby!
Tjohoo!
Bestämde mig för att inkludera Cartagena i min lilla tripp norrut. Ligger bara två timmar bort ifrån Santa Marta med buss så en eller två dagar här kan man väl "offra" ;-) Har läst och hört att staden är välbevarad sedan den spanska kolonialtiden och arkitekturen skall vara underbar! Än så länge är jag inte besviken i alla fall! Tog dessutom bara en timme med flyg ifrån Medellin så man är i alla fall utvilad.
Tog mig en promenad ner till vattnet direkt efter att jag anlänt till hostelet. Solnedgång vid den karibiska kusten är att rekommendera! Bland det vackrast jag sett!
Tjejen som tog emot mig vid incheckningen är både extremt söt och sjukt trevlig! Pratade spanska med henne och vi förstod varandra, wiiiie :-)
Nu blir det lite kvällsmat och imorgon ska jag antingen ta mig till las islas de Rosario och Playa Blanca eller stadsvandring. Den som lever får se!
Ciaaao!
Estoy en Medellin
Nu är man i Medellin, staden som för 20 år sedan styrdes av knarkkarteller och mord var vardagsmat. Staden måste ha uppgraderat sig något enormt för här är väldigt lugnt (jämfört med Bogota) och betydligt renare! Här är palmer över allt och man kan lunka omkring i shorts utan problem.
Bussresan igår tog elva timmar men det gjorde absolut inget för sätena var helsköna. Grymt bra med benutrymme, man kunde fälla sätet till liggande position, TV var installerat framför varje stol och Wi-Fi fanns tillgängligt (som visserligen lade av efter fyra timmar). Hade tyvärr ingen mottagning på mobilen men till slut lyckades Diana, som jag bor hos, få tag på mig. Tur det... Förresten så gick jag på fel buss när vi stannade på ett matställe in the middle of nowhere. Upptäckte det som tur var men bara typ två minuter innan bussen skulle avgå. Hade varit typiskt mig att upptäcka det när den redan kört, haha. Blev upphämtad på terminalen. Väldigt gulligt!
Diana, min värdinna, bor i centrala Medellin med sin mamma och bror. De är så himla trevliga!! Jag älskar dem, haha :-) Deras lägenhet är jättefin och utsikten från mitt fönster är fantastisk - ett Medellin bestående av berg, skyskraper och små hus som ligger på sluttningar!
Idag har jag visats runt lite av Dianas bror och mamma. Huvudpersonen själv jobbar och studerar men kommer snart hem. Då ska vi dra till ett köpcentrum och äta lite middag :-) Jag gjorde faktiskt något väldigt turistigt idag - tog en sightseeing tur! I och med att jag inte har så många dagar här så var det ett bra alternativ och de guidade på både spanska och engelska. Roliga var de också! Köpte tryffel med mjölk på ett schweiziskt bageri där vi stannade och jag har nog aldrig smakat något liknande tidigare!
Bilder kommer nog imorgon :-)
Mot nordväst!
De senaste dagarna har jag svävat på små moln och jag har träffat en hel del trevliga typer, bla journalisten Jared (Australien) och Sofia ifrån Argentina. Riktigt sköna människor :) Ska ev träffa den sistnämnda i Santa Marta - hade varit kul med härligt sällskap!
Igår så fick hostelet en väldigt speciell gäst; hunden Luna som ett par ifrån Dortmund hade med sig! Hon var såklart väääldigt ompysslad!
I skrivande stund sitter jag på bussen till Medellin. Förhoppningsvis är jag framme om ca åtta timmar och då kommer min kompis Diana, som jag mötte i NYC, att hämta upp mig. Bor hos henne till torsdag kväll då jag ska ta nattbussen till den karibiska kusten ;-)
Nedersta bilden visar hur rädd jag är just nu.... :-P
En milstople i mitt liv
Nu ar det 23 timmar sedan en stor del av mitt liv forandrades. Som jag skrivit innan akte jag, tillsammans med Nathaly och Maria, till Madrid dar min biologiska mamma bor. Det ligger ungefar 40 minuter ifran Bogotá och att ta sig dit var lite spannande. Pa morgen skulle jag ta en colectiov, en galen minibuss, till bussterminalen for att kopa min biljett till Medellin pa mandag. Fragade personalen i receptionen som gav mig en beskrivning om vart jag skulle ta bussen ifran.
Jag promenixade till Carrera Septima (huvudgatan) och kunde inte klura ut vilken av alla 100 bussar som passerade som jag skulle vinka in. Fragade tva stycken poliser pa min utomordentliga spanska och de var bade roliga och valdigt hjalpsamma. Efter tio minuter lyckades de fa mig pa ratt buss i alla fall :-) Nar jag val parkerat min rumpa fragade jag chaufforen om terminalen lag nara och fick till svars att det gjorde den. Vi akte och akte och akte. Sag ut som en orolig 5-aring och chaffisen skrattade glatt i backspegeln. De stannade vid sidan och visade att jag skulle hoppa av. Val ute pa gatan oppnar de dorren till framsatet och jag fick hoppa in. Hur gulligt som helst och vi pratade hela vagen till min destination :-)
I alla fall, nu till det intressanta! Vid halv fyra traffade jag och Maria Nathaly och vi gick kvickt till radhuset. Det blev lite stressigt for Nathaly misstankte att radhuset dar hon jobbar skulle stanga tidigare igar pa grund av att det var fredag. Val framme gar Nathaly in medan jag och Maria vantar utanfor. Hon kommer snabbt ut igen och berattar att hon var lite upptagen for tillfallet men att vi skulle forsoka fem minuter senare. Plotsligt var det dags och det tog lang tid innan min kompis kom ut igen. Dessa minuter var de langsta och varsta i hela mitt liv!! Mitt hjarta har ALDRIG slatt sa fort tidigare och alla mojliga kanslor och tankar for igenom mitt huvud. Nar jag sag henne komma ut igen vagade jag knappt lyssna eller titta pa henne!! Men hon sa att jag skulle komma in och jag var helt tom i huvudet. Ar det har sant? Drommer jag? Ar det nat daligt javla skamt? Det var det inte!!!
Vi kommer in och dorren in till hennes arbetsplats oppnas. I rummet ar dar fyra skrivbord och ytan ar ganska liten. Jag forsoker rekognisera henne och ser en som jag verkar lite lik men hon sag sa ung ut.. men det var min biologiska mamma! Visste knappt hur jag skulle halsa; skulle jag krama, ta i hand eller pa annat satt!? Men hon strackte ut armarna sa svaret var enkelt.
Hon borjade prata om sig och lite om sina slaktingar, undrade hur jag hade hittat henne, berattade att anledningen till att hon inte svarat pa mina mejl ar att hon inte litar pa Internet, framfor allt inte nar det gallde en sadan har grej. Men hon var glad att jag kommit hit och nu visste hon att det fanns en person bakom e-mejladressen! Jag fragade om syskon och hon har en dotter som ar 18 ar. JAG AR STOREBROR!!!! Hon vet inte om mig men hon sa att nu nar hon traffat mig ska hon beratta for alla! Jag ska fa min mammas hem- och mobilnummer, adressen och aven till mina kusiner m.m. Och att nasta gang jag kommer till Colombia kan jag bo hos henne!! Hon vill dessutom traffa mig igen nar jag kommer hem fran Santa Marta och da vill hon att jag ska mota min syster!! "Mi casa es tu casa", sa hon! Sjalvklart bertattade jag lite om mig sjalv med :-)
Jag hade verkligen INGA forvantningar. Inga. Och sa fick jag allt detta. Tanken for tva dygn sedan var inte ens att det skulle bli sa har. Planen var att jag skulle besoka Madrid utan att kontakta henne men sen fick en annan adopterad, som jag pratat med via Facebook, mig att greppa denna chans. Hur manga ganger kommer jag besoka Colombia och nar ar nasta gang? Jag hade angrat mig stenhart om jag inte gjort detta! Ar sa himla tacksam over allt. Maste nypa mig sjalv i armen for att inse att jag inte sover.
Nar vi sa hejda kramade hon mig hart och pussade mig pa kinden. Foljde oss ut pa gatan. Redan innan hade jag haft tarar i ogen vid tva tillfallen, framfor allt nar hon ville att jag skulle traffa hennes dotter. Nar hon gick in sag jag att hon ocksa hade det. Sjalv borjade lipa som en 2-aring. Forsta gangen i mitt liv som jag grater av gladje. Magisk kansla!!
Kunde inte forma mig sjalv att ta en bild pa henne. Nasta gang vi ses ska jag sa klart gora det och till dess far ni noja er med lite foton ifran en del av Madrid istallet.
Besokte FANA igar!
Anlänt till Martinik
På plats i centrala Bogota! Vandrarhemmet är trevligt och har redan slöpratat med en del. En snubbe från Texas som bjöd mig på öl, en gubbe från Nevada och som dessutom är skattletare sedan 30 år tillbaka, samt två flator ifrån Tyskland. Härligt!
När jag kommit till rätta gick jag ut på matjakt och hamnade till slut på Subway. Jag älskar Subway!!! Men som on ödet älskar mig ligger det en vegetarisk restaurang precis runt hörnet. EN VEGETARISK RESTAURANG! I detta köttälskande land! Underbart. I morgon ska jag dock köpa råvaror och tillaga något själv, annars kommer jag kunna flyta hen till Sverige..
Morgondagen kommer att erbjuda lite tvättning och allmänt strosande i området. Ganska skönt att bara ta det lugnt. Känns som att jag är ganska färdig med Bogota redan. På onsdag är det dock dags att besöka mitt barnhem!!! Galet, loco, crazy.
Ciao!
Bjuder er på en bild från när jag var liten!
Domingo en Colombia!
Dagen rivstartades med att följa med Maria till kyrkan. Inte för att jag är troende, utanför att det helt enkelt skulle vara spännande att se hur en gudstjänst i ett väldigt religiöst land kan se ut :-)
Maria tillhör den evangeliska kyrkan men den katolska har fler anhängare här. Och det var en spännande upplevelse. Började med att hälsa på en massa personer som sa "Gud välsigne dig", var på jag svarade "Amen". Liiite ovant och kände mig väl inte helt bekväm, haha. Maria presenterade mig för pastorns son (högheten själv var sjuk) och han verkade skitglad att jag kommit dit :-)
Själva gudstjänsten började med att en man stod och predikade något som jag inte förstod medan alla besökare bad som att det var domedagen imorgon. Tog väldigt lång tid innan vi fick sätta oss... Som tur var hade jag Nathaly bredvid mig som översatte det mesta till mig under resterande tre timmar.
Det häftigaste under hels besöket var definitivt när vi sjöng. Jävlar vilket ös! Dessutom hade de text som visades under tiden via projektorn. Själv sjöng jag också för fulla muggar!
När allting var slut kom det fram en åtta människor som sa "Gud välsigne dig" och sedan började de ställa en massa olika frågor om Sverige och vilken position kyrkan har här. De anser nog att alla 9 miljoner kommer att hamna i helvetet. Huvudsaken är att jag kommer till samma plats som min familj. Om där är varmt eller molnigt skiter jag faktiskt i. De var i alla fall supertrevliga och jag gjorde mitt bästa för att visa mitt intresse i kyrkan :-) Dock blev jag väldigt upprörd inombords när vi läste en del ur något testamente som handlade om incest och där de kristna anser att araberna härstammar ifrån det. Vidrigt tänkt, enligt mig...
När vi kom hem igen så ringde jag min mormor. Min älskade mormor! Var så roligt att få höra hennes röst. Kommer krama henne stenhårt när vi ses! Under samtalet tyckte hon att jag skulle skaffa ett hus här nere. Jag invände och sa att Colombia är underbart men jag är oerhört tacksam för allt jag har där hemma. Jag är nog svenskare än Jimmie Åkesson!
Ikväll drog jag, Mabel och hennes vän Jhoanna (ja, det är fatiskt rättstavat ;-) till "The beer wagon" som ligger på ett berg som heter "el salto" eller något i den stilen. Utsikten över Bogotá var enastående. Allt ljus! Och så lång ögat kunde nå såg man hus. Plan som lyfte och landade ifrån flygplatsen. Mitt drömande avbröts abrupt av ett konstigt läte som dessutom var högt. Jag vänder mig om och där står en åsna tio meter ifrån mig.... Vad gjorde den där ?!? Å andra sidan var den kanske också sugen på öl. Vad vet jag ;-)
Imorgon blir det som bekant flytt till ett hostel. Ska bli spännande att se vad där bor för typer! Men har redan bestämt träff med folket ifrån huset i nästs vecka.
Sov sött mina små hamstrar
/ Oskar
Antligen pa toppen av Monserrate!
Igar kvall nar vi kom hem var jag helt slutkord men da fragade Mabel, Johns syster, om jag ville med ut och ta en ol. Det tackar man ju inte nej till sa jag joinade tillsammans med henne och John. Vi satte oss pa en superliten men mysig bar och drack vars tva ol (Club Colombia) och sedan blev det efterfest i huset dar jag skamde ut mig och dansade till Shakiras gamla latar, haha. Men skoj var det! Fick aven testa Auguardiente Antioqueño som ar en mildar sort av brannvin. Skulle val ljuga om jag sa att den smakade ackligt ;-)
Imorgon ar det min sista dag har i huset och det kanns lite sorgligt!
Tanken var att ni skulle fa se lite bilder men som vanligt fungerar det inte... kommer val upp imorgon kanske :)
Bildbomb (dessa finns redan pa Facebook)
Pa Museo del Oro
Pa Museo del Oro
Pa Museo del Oro
Pa Museo del Oro
Bogotá
Plaza Simon Bolivar
Plaza Simon Bolivar
Plaza Simon Bolivar
Kyrka vid Plaza Simon Bolivar
Natahly och jag inne pa Centro Mayor
Arból de Navidades
Juldekorationer
Gatan dar jag bor
Pa vag till la Catedral de Sal en Zipaquirá
Pa vag till la Catedral de Sal en Zipaquirá
Pa vag till la Catedral de Sal en Zipaquirá
Zipaquirá
Zipaquirá
Arepa - majsbrod!
Catedral de Sal, Zipaquirá
Catedral de Sal, Zipaquirá
Catedral de Sal, Zipaquirá
Catedral de Sal, Zipaquirá
Catedral de Sal, Zipaquirá
Utanfor Catedral de Sal, Zipaquirá
Nedanfor Cerro de Monserrate
View from Cerro de Monserrate
View from Cerro de Monserrate
Bogotá
Utsikt fran Torre de Culpatria
Jag, hogst uppe i Torre de Culpatria
Utsikt fran Torre de Culpatria
Parque Simon Bolivar
Parque Simon Bolivar
Lunch hos Monica!
La Universidad Nacional en Bogotá
La Universidad Nacional en Bogotá
Parque Nacional en Bogotá
Parque Nacional en Bogotá
Parque Nacional en Bogotá
Parque Nacional en Bogotá
Parque Nacional en Bogotá
Chillin'
Idag är en chilldag... Ganska skönt. Stress är liksom inte min filosofi ;-)
Jag upplever hela tiden saker här så jag tänkte dra en sammanfattning!
Vi har varit på Cerro de Monserrate men tyvärr var det helgdag och semester så det var snorpackat med svettiga människor, inklusive mig själv. Efter ca 70% av vandringen vände vi och gick tillbaka... Men nästa gång jag ska dit tänkte jag ta en cabel car upp (så att man kan njuta istället för att känna att döden är nära).
Istället gick vi till Bogotas högsta byggnad, Torre de Culpatria och den utsikten var också underbar! Tog många fina foton :-)
För övrigt att jag varit på Casa de la monada, ett hus där man kunde se hur pengar tillverkats här men även konst i form av tavlor och skulpturer. Spännande!
Salstensgruvan- och kyrkan, la Catedral de Sal, i Zipaquirá. Det var definitivt en speciell upplevelse! Massa kors över allt och nån kristen historia hörde till men förstod inte mycket. Hit åkte jag med John, Maria, Monica och hennes systerdotter! Hittade en scoutskylt med Baden Powell på vägen till gruvan, så nu vet jag hur man säger "alltid redo"; siempre listo!
Har även hunnit med en middag hos Monicas familj och i Andres. Deras familjer var så himla gulliga mot mig! Och de hade gjort allting vegetariskt för min skull! När de fick reda på mina resplaner blev mammorna väldigt oroliga, framför allt för att jag reser själv men även för mina bristande spanskakunskaper, hehe. Själv är jag inte alls särskilt orolig. Jag klarade mig i Tyskland trots att jag kunde lika lite tyska plus att jag lär inte vara den första turisten som reser själv :)
Här om dagen var vi på bio och såg "Las aventuras de Tintín" och den var grymt bra! Fattde mer än vad jag trodde att jag skulle göra. Eller så inbillar jag mig att jag gjorde det.... ;-)
I förrgår åkte jag med Julian in till Bogotá där vi träffade hans kompis, Disney. Hur fett namn är inte det? Undrar om hennes barn kommer heta Simba och Nala? :-P Hon var i alla fall sinnessjukt söt och hennes former hade fått Michael Schumacher att köra av banan!! Vi promenerade till la Universidad Nacional de Colombia som var vääldigt stort. När vi var färdiga där hamnade vi i Parque Nacional som hade dekorerats med fin belysning på träden. Synd att vi inte har lika mycket i Sverige!
Lite senare käkade vi lite på Dunkin Donuts och hon i kassan hade ett riktigt fint leende och härligt skratt. Skulle kunna flytta hit enbart för las chicas!
Har också cyklat in till Soacha centrum. Mamma: jag hade ingen hjälm och cyklade i själva trafiken MEN jag överlevde ju :) Har även fått mina passkopior videmerade av ett "notaria", vilket betyder att jag slipper springa runt med mitt riktiga. Skönt!
Har säkert glömt en massa men tja... Sånt är livet! Bjuder er på en bild av mig i min sombrero!
Puss mina tussisar!
Bilder fr Facebook!
Blogg.se ar efterblivet sa kan inte lagga upp bilder har, utan det blir Facebook. Jag hoppas att ni som inte har ett konto kan kolla i alla fall geom att trycka pa den har lanken!
Puss och hej, leverpastej!
(Enjoy your snow)
Festivo!
Hej alla glada!
Läste på Aftonbladet att ni har fått snö där hemma! Känns skönt att kunna säga att jag sitter i shorts i ett soligt Socha ;-)
I fredags åkte jag med Julians (min värds bror) flickvän Maria och hennes väninna (Nathaly) in till centrala Bogota med buss. Att åka buss här extremt spännande men jag återkommer till det senare. Vi spatserade till Museo del Oro som är ett guldmuseum där de har ställt ut objekt som kommer både före och efter kolonialtiden. Kan inte beskriva i ord hur häftigt det var! När vi var färdiga där var det dags för lunch och att jag är vegeterian är nog ett litet problem för mig själv... Men vi hittade ett salladsställe där jag förväntade mig att hitta typ grekisk sallad men icke sa nicke. Salladen bestod av glass, kex, lite jordgubbar och ost. Healthy as hell! En engångsföreteelse? Nope, idag fick jag Jell-O till frukost, haha. Kommer få springa tillbaka till Sverige för att göra av med llt fett som jac kommer att dra på mig här. Och jag som trodde att jaf skulle bli smal :-( Samma dag besökte vi även Plaza de Simon Bolivar och det känns surrealistiskt att ha sett allt det här redan. Jag är i fucking Colombia!!!
Mer text kommer....
Forsta hela dagen!
En Madrid
Hej alla glada!
Nu sitter jag i Madrid och ska vänta i 14 timmar till innan jag får gå på planet. Tur att Wi-Fi finns :)
När jag boardade planet kommer ett äldre par som ska sitta bredvid, så jag måste resa mig. De pratar med mig på nån svenne-spanska och jag fattar ju verkligen nada... Kände sig nog lagom skamsna när jag frågade dem på ren svenska om de ville kolla på menyn ;-)
Dessvärre fungerar inte min mobil som jag hade planerat... Sorry mammsen! Tur att jag har vänner som hjälper mig att kontakta dem!
Peace out,
Oskar
På Kastrup
Har precis vinkat av Malin, min "fru".. Jobbigt. Går snart på planet till Madrid. Wihioooo!!!!!
Lugnet börjar komma
Ångest
Vad har jag gett mig in på? Har aldrig haft s.k. resfeber tidigare men min hjärtrytm är mer ojämn än Nasdaq-börsen. Ska lilla Oskar åka till Sydamerika helt själv? Det är ju helt sjukt i huvudet. S.J.U.K.T.
Annars så är det mesta fixat. Köpte en annan resväska i lördags, packade ner allt i den och allting kändes frid och fröjd, fram till igår då jag gick in och kollade på Iberias (flygbolagets) hemsida.Där står maxmått på väskan som jag får ta med, vilket visar sig vara 158 cm - min är 165. Ibland hatar jag mitt liv, vilket typ är... nu. Jag hoppas att jag kan sneaka igenom den med min oemotståndliga charm 8-)
För att krydda min rädsla med ännu mera oro, laddade jag upp med att titta på "Locked up abroad" som handlade om en kille som satt i peruanskt fängelse. Smart eller osmart val av TV-program? Det låter jag vara osagt.
Tidigare idag träffade jag dock Cicci (världens finaste människa) som lyckades lugna mig lite. Tills vi skiljdes åt. Sa även hejdå till Alva, Michelle och Sara, några av mina närmsta vänner de med :) Hann dessutom med att växla pengar!
Imorgon vankas det myskväll med familjen. Kommer nog inte att sova så mycket imorgon natt.
Sov gott and peace out!
/Bananplockarn
